11 mars.

Jag tror alla som är gravida lever med en skräck
att något är fel, har vart på två ultraljud och
varje gång jag kan mig på britsen kunde jag
knappt andas. Va så rädd att hjärtat inte
skulle slå på min lilla gosse, men varje
gång har det lilla hjärtat slagit så fint.
Men så fort ultraljudet har vart över har
rädslan kommit igen, varje gång jag känner
att han rör sig släpper rädslan men om han
är still en längre tid känns det som hjärtat
ska stanna på mig. 
Jag har längtat så länge efter barn så är
livrädd att något ska vara fel. 
Vet att det inte kommer bli bättre när han kommer,
oron kommer vara kvar. Oron att han ska skada sig,
bli sjuk eller liknade. Men då får jag åtminstone
ha min gosse i famnen och se honom.❤
Lilla pyret, du anar inte hur mycket
mamma älskar dig redan!❤
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0