Något jag alltid uppskattat och alltid älskar är att jag har så många systar,

vi är sammanlagt 6 st och ja, vi har alla samma mamma och pappa.

Jag har aldrig känt att jag saknat något när det gäller mina syskon,

jag har inga bröder nej men att ha så många systrar har alltid vägt upp mot det,

jag har alltid känt mig älskad av dom fast det har inte alltid vart lätt

och vi har bråkat och slutat prata, eftersom jag är yngst så känns det 

som jag har missat mycket under åren eftersom det ändå skiljer 6 år mellan mig och

min yngsta storasyster så har ju jag vart en liten plutt när dom kom upp i tonåren o.s.v.

Men när jag vart 13 så  började jag umgås väldigt mycket med mina

två yngsta storasystrar Natalie och Annette, som är 6 och 7 år äldre än mig,

sen när jag skulle fylla 14 då fick min näst äldsta syster sitt första barn

då vart det att jag hjälpte henne med bebis Alva och på så sätt

började vi umgås mer då. Då kände jag mig mer älskad än förut,

för nu fick jag vara med mer.

Mycket sjukt har vi hunnit med under åren, mycket skratt och mycket tårar men jävlar vad

kul vi har haft och än har vi många år kvar och mer galenskaper ska vi hinna med.

Man är inte äldre än vad man känner sig!
Jag älskar er.

 

Karolina, Annette, Natalie, Matilda, Johanna, Therese.