27 oktober.

 
 
 
Sitter och kollar på "Tillsammans mot cancer", och jag sitter och bölar som ett litet barn.
När personerna som har drabbats av cancer eller anhöriga som har förlorat
någon berättar sin historia är det värst, då rinner tårarna non stop.
Jag vill bara krama om allihop. Inte för att det skulle hjälpa direkt, men ändå.
Cancer är en sån äcklig sjukdom, den är så orättvis och så förbannat elak.
 
FUCK CANCER!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0