21 juni.
Varje gång jag ser upp mot stjärnorna är det som ett slag mot bröstet.
Jag tappar andan och jag vill skrika. Men inget ljud kommer ut.
Fast smärtan vill ta över kroppen står jag med tårarna rinnandes och ser upp mot himlen.
Jag tappar andan och jag vill skrika. Men inget ljud kommer ut.
Fast smärtan vill ta över kroppen står jag med tårarna rinnandes och ser upp mot himlen.
Kommentarer
Trackback
