16 januari.

Det gör så ont att andas utan dig.
Varför blev det som det blev?
Varför stannade du inte hos mig?
Varför kommer du inte tillbaka?
Jag hör en röst inom mig som säger att jag inte ska släppa taget.
Medans en annan säger att jag måste.
 Men jag vill bara inte andas utan dig längre.

Det har gått 2 år, Karro. 2 år.
Du måste släppa taget.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0