30 juli.

Jag hatar att prata om dig. Det gör så jävla ont. Och ögonen fylls med tårar.
Allt bara blir suddigt. Och det enda jag minns är från den där jävla hemska natten när du togs ifrån oss!
KOM TILLBAKA, NU!!!!!
Jag vill inte mer. Jag önskar att det bara skulle vart ett dåligt jävla skämt.
Det gör ont i hjärtat att säga ditt namn.
Men jag hoppas att du vet att det inte beror på att jag är besviken på dig.
Utan för att jag saknar dig så jävla mycket!
Jag drunknar i mina egna tårar medans jag väntar på att få träffa dig igen.
Du är min styrka. När jag mår dåligt tänker jag på dig.
Som en slags skyddsängel.
Och tanken på att det känns som alla glömt dig dödar mig.
För jag kommer aldrig göra det! ALDRIG!
Jag vill till din grav. Nu, nu, nu , nu, nu :*(

26 janurari 1961 - 28 juni 2005.
jag glömmer dig aldrig.

Trackback
RSS 2.0